onsdag 26 mars 2014

Att välja med hjärtat eller rösta med fötterna?



”Om jag hade lyssnat på mitt hjärta skulle jag ha gått på Rytmus”, det var min dotters replik efter att hon hade hört min analys av debattartikeln i tisdagens NT: Välj gymnasieprogram med hjärtat” författad av rektorn för Rytmus i Norrköping. Medan jag fördjupade min analys förtydligade hon att de har sådana härliga rum och sköna soffor att softa i på Rytmus. "Vet du hur många timmar jag har pluggat kemi bara idag? Och matteprovet sabbade hela förra helgen.”

Från sådana lidanden vill Rytmus rektor Johan Lundberg helt befria våra barn:Min uppfattning är att det i princip är omöjligt att göra strategiskt riktiga val när man är så ung och jag anser också att det är orimligt att förvänta sig att så unga människor ska tänka långsiktigt på det sättet. Gymnasievalet är stor (rektorns stavfel) och svårt som det är och man behöver inte lägga last på bördan genom att även väga in strategi och långsiktighet. Jag förespråkar i stället att eleverna tillåts gå på känsla och att välja med hjärtat. Frågor som ”Vad gillar du?” ”Vad är du bra på?” ”Vad vill du hålla på med nu – inte om fem eller tio år?” anser jag bör få ta större plats och vara vägledande i valet av gymnasieprogram.”

Undrar hur rektorn får artikeln att gå ihop med gymnasieskolans styrdokument – styrdokument som tydligt gör klart att uppdraget är att förbereda eleverna för framtida studier och arbete? Personlig tillväxt ska också få utrymme, men inte precis genom att eleverna dansar, sjunger eller sminkar varandra. Så här står det i Gymnasieboken 2011: ”De ämnen som huvudsakligen bidrar till att ge en god grund för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet är de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallade kärnämnen eller allmänna ämnen, medan karaktärsämnenas huvudsakliga syfte är specialisering mot ett yrke eller mot högskoleförberedelse.”

Jag gissar att det ser mörkt ut till hösten för Rytmus då skolledningen letar efter gratiskanaler för sin marknadsföring. Drar budgeten ned mot minus? Drar elever och föräldrar öronen åt sig? Har de registrerat att det är rörmokare, läkare, serveringspersonal, ingenjörer, sjuksköterskor och lärare marknaden skriker efter – inte singer-songwriters?
Skulle inte tro att den här artikeln leder till många nya ansökningar till Rytmus. Den som läser debattsidor och morgontidningar lär vara bekant med arbetsmarknadens behov och även med hur det går för de elever som struntar i att väga in strategi och långsiktighet i sina val. Men just här håller jag med rektor Johan Lundberg. Det är orimligt att vänta sig att så unga människor ska tänka långsiktigt. Därför ska det inte vara möjligt att leka sig fram i tre år på skattebetalarnas bekostnad. Därför behöver yrkesutbildningarna på gymnasiet dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Därför ska man inte  - för att använda rektor Johan Lundbergs ord: ”liksom på köpet bli behörig till vidare studier”. Det är ju ingen som ”liksom på köpet” skaffar sig de kunskaper som krävs för vidare studier. Tyvärr skaffar man sig vid vissa skolor betygen ”liksom på köpet” och det är ett otyg vi snabbt måste göra upp med. Betyg utan innehåll är ett fruktansvärt svek mot eleverna och dessutom stöld av skattemedel. 
 
Visst är det bra om lärares arbetsbörda minskar, men det är inte det viktigaste skälet till att vallöftet centralrättning av nationella prov är så välkommet. Det viktigaste skälet är att vi som samhälle är skyldiga att kontrollera att varje unge har fått möjlighet att tillägna sig de kunskaper och färdigheter som krävs för att försörja sig och forma sin egen framtid. Den kontrollen fullgör vi helt uppenbart inte idag. I så fall skulle inte betygen gå rakt uppåt samtidigt som kunskaper och färdigheter barkar rakt neråt. Så länge det ser ut så finns det ingen reform jag längtar så mycket efter som studentexamen och centralrättade nationella prov. Allt vare sig behöver eller ska kontrolleras, men ingen elev ska kunna gå genom vårt skolsystem utan att få de kunskaper och färdigheter som krävs för att ta sig fram i tillvaron. Ingen elev ska luras på sin framtid.
… Den här artikeln publicerades samma dag som Kalla Fakta sågade svensk matematikundervisning i: Den stora felräkningen, en sågning som avslutades med en genomgång av tre åttonde-klassares framtidsdrömmar. Gossen i Hong-Kong planerade att bli läkare, flickan i Finland ekonom eller flygvärdinna. Den svenska flickan? … Gissa tre gånger…. Precis. Hon ska gå på musik och dans-gymnasium. 

14 kommentarer:

  1. Helena, menar du vad du skriver, att Estetiska programmet är bortkastad tid? Här måste jag säga emot dig, och jag måste även säga, att jag nog blev väldigt förvånad här.

    SvaraRadera
  2. Henrik, var har jag skrivit att estetiska programmet är bortkastad tid? Elever som lockas in på oseriösa skolor där man påstås kunna få behörighet av bara farten och uppmuntras fokusera på vad man gillar just nu utan tankar på framtiden - det är den företeelse jag kritiserar.

    SvaraRadera
  3. Var? By inference, tredje och fjärde stycket?

    SvaraRadera
  4. Jag håller oftast med i det du skriver men nu behöver jag få säga några saker. En sak är att jag tror att unga människor förstår att de behöver utveckla fler sidor av sig själva än det som nuvarande skolsystem medger, därför har estetiska program blivit så populära. Arbetsgivare efterfrågar kreativitet och inom de konstnärliga områdena får de träna detta. Jag vänder mig också mot rektorns missvisande locktoner att det skulle handla om en enkel väg. Som konstnärlig utövare själv kan jag säga att det är tydliga ramar, man övas i disciplin, eget ansvar och samarbete. Genom att sätta upp produktioner, skapa program, få feedback på dessa och se vad som funkar och inte, får man erfarenheter från kreativa processer från insidan. Men det som faktiskt fick mig att skriva är ditt påstående att estetiska program är yrkesförberedande. Det är ett studieförberedande program. Så från vårt estetiska program i vår lilla stad finns det nu såväl läkare, ingengörer, socionomer, egenföretagare, lärare (bl a) som professionella dansare med plats vid "det kongelige" och andra utländska kompanier, musiker både i Sverige och ett gäng på turné i Australien just nu. (Pratade alldeles nyss med en ungdom som varit i producenternas LA och hälsade att det inte finns en studio där, där det inte huserar en svensk - den svenska musikexporten pågår). Ingen har, vad jag vet, utrett effekten av att estetiska ämnen fått minskat utrymme i grundskolan och helt försvunnit ur gymnasieskolan - också för elevernas kunskapsutveckling i matematik. Enligt professor Anne Bamford finns det ingen Nobelpristagare som inte också har en utbildning i något konstnärligt ämne.

    SvaraRadera
  5. Henrik, du har tolkat in saker jag aldrig ens har tänkt. Min text är i reaktion på en specifik text och jag har inte skrivit om estetiska ämnen i allmänhet. Min uppfattning är att det var ett misstag att skära ner på dem. Alla elever borde ha rörelse och estetiska ämnen alla tre år på gymnasiet. Det skulle både minska skoltrötthet och förbättra studieresultaten. Det jag vänder mig mot är att rektorn avråder från långsiktighet och strategi vid gymnasievalet - ska man bli dansare eller musiker måste man vara beredd att jobba väldigt, väldigt hårt både med det estetiska ämnet och med övriga skolämnen och man måste vara målinriktad och tänka långsiktigt. När det gäller det sista exemplet reagerar jag framför allt över att den svenska flickan inte nämner yrkesframtid överhuvudtaget. Det stöter jag på alldeles för ofta - tonåringar på gränsen till vuxenvärld som inte ens har provat några vuxenskor i tankarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet ju att du högaktar de estetiska ämnena i allmänhet (hur går det förresten med ditt egna pianospelande som du skulle ta upp igen?). Jag vet också att du vet att estetiska programmet är studieförberedande och alltså inte en yrkesutbildning. Därav min förvåning. (Det jag däremot inte känner till är den eventuella undertexten som finns i den urspr. texten som du bemötte. Själv har jag aldrig tidigare hört namnet Rytmus förut och vet därför ingenting om dem alls: är de seriösa, eller är de guldgrävare? Jag vet nada).

      Stylistutbildning o.dyl., däremot, är en annan femma. Inte minst "Världens bästa skitskola" visade ju på hur mkt yta och hur lite innehåll många sådana utbildningsplatser erbjuder i verkligheten. Underligt att vi tycker att vi har råd med sådant i Sverige).

      Radera
  6. tack Monica för din långa och kloka kommentar. Läser du min föregående kommentar ser du att vi inte egentligen har olika uppfattning (om jag tolkat dig rätt). De estetiska ämnena är viktiga både för lust, omväxling och helhet, de är bra för hjärnans utveckling och de hjälper de teoretiska ämnena. Det finns skolor som kombinerar krävande teoretiska studier och estetiska kurser på hög nivå och det är förstås toppenbra. Men många gymnasieelever blir lurade på det kunskapsinnehåll de har rätt till, de lockas att tro att de kan få en yrkesframtid som stylister, dansare, musiker även när det inte är realistiskt, det är det jag vänder mig mot.

    SvaraRadera
  7. Jag är tveksam till att de estetiska ämnena skulle vara så utvecklande för kreativiteten, i en mer generell bemärkelse.
    Först av allt är det tveksamt om kreativitet är en enda egenskap. Vilken sorts kreativitet är det vi är ute efter. Är det den sorts kreativitet vi finner hos uppfinnare, forskare, stora tänkare, människor som är duktiga på att hitta lösningar på organisatoriska problem eller den sorts kreativt människor tycker sig spåra i van Goghs verk?
    Jag är inte alls övertygad om att de olika områdena kräver samma sorts kreativitet och jag är inte heller övertygad om att de (eventuella) olika sorternas kreativitet kan stimuleras på ett och samma sätt.

    SvaraRadera
  8. Niklas, det finns gott om forskningsstöd när det gäller musik och hjärnan, motion och hjärnan. Det är också ett rimligt antagande att bredd i kompetensen är ett stöd för kreativitet, men jag undviker att skriva om kreativitet. Det är ett ord som används vagt och alldeles för ofta. Min tro är också att ett tillåtande klimat där det är positivt att göra fel och där det ingår dödtid är bra för kreativitet. Vi är väldigt långt ifrån ett sådant klimat i svensk skola.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tvivlar på att forskningsstödet är så starkt. Att det finns belägg för påverkan är en sak, men därifrån att gå till att det finns så goda effekter att det är värt att lägga mycket tid på dem är en annan sak. Det finns goda skäl att misstänka att det även är problem med confounders i studier som tyder på effekter av det slag jag tror du avser. Därtill är det tveksamt om vi har särskilt bra metoder att mäta kreativitet.

      Radera
    2. Har inte frågat efter mycket tid. Men jag tror att det var ett misstag att ta bort de estetiska ämnena på gymnasiet. Inte sjutton låter ungarna i Hong Kong och Singapore bli att öva piano och violin till förmån för matten.
      http://svenska.yle.fi/artikel/2013/11/01/musik-ar-battre-halsan-idrott

      Radera
    3. Nej, jag tror inte ungarna i Hong Kong och Singapore skippar instrument för matten, men det gör de knappast någonstans i världen. Därmed blir det lite svårt att utgå från detta som stöd för estetiska ämnen.
      I artikeln du länkar till så verkar det till stor del handla om att lyssnandet till musik (och kanske ett mer aktivt lyssnande) har positiva effekter.

      Radera
  9. Blir riktigt irriterad av att läsa det här. Rytmus är Sveriges bästa musikgymnasium, 50% av alla som går på rytmus håller på med musik i framtiden och resten läser vidare på högskola. De allra flesta nya artister vi idag har i Sverige har gått på Rytmus. Vem som helst kan inte börja där, man måste vara riktigt duktig på det man gör för att ens få en plats på skolan. Att gå på skolan ÄR högskoleförberedande och skulle jag vilja bli läkare i framtiden kan jag fortfarande bli det om jag läser rätt kurser. Man blir nästan förolämpad av att läsa det du skriver. Så om din dotter nu skulle vilja gå på rytmus så skulle du inte låta henne göra det, för att du har fått för dig att hon då inte har någon framtid och för att du TROR att det är en slapp skola? Att det enda vi gör är att dansa och sjunga??? Vi har precis samma lektioner som alla andra gymnasium bara att vi håller på med musiken OCKSÅ. Det är annorlunda nu än vad det var på din tid...!

    SvaraRadera
  10. Anonym, den som ger intryck att det är en slapp skola är skolans rektor. När det gäller framtida möjligheter föreslår jag att du väntar och ser innan du uttalar dig. Har du de betyg som krävs för att komma in någonstans? Motsvarar de betygen de kunskaper som behövs för att klara studierna?

    SvaraRadera