Ska vi rädda den här planeten?

Jag tror inte att jag har bloggat om miljö tidigare. Det beror inte på bristande engagemang utan på att jag är i ungefär lika delar förfärad över alliansens och de röd-grönas miljöpolitik och inte vet var man ska börja reda i härvan. Men i dag läste jag ett ovanligt klokt miljöinlägg på DN-debatt och det gav mig både råg i ryggen och hopp.

Vi har en lustig miljöpolitik i Sverige. Grundtanken är att du ska ta hand om miljön för att vara snäll. Ungefär som man lägger en slant i Rädda Barnen bössan och har Läkare utan Gränser på autogiro. Betala litet mer för grön el. Köp en litet dyrare men miljövänligare bil. Handla fairtrade – dyrare men snällare. Res lika mycket som vanligt med gott samvete – köp utsläppsrätter.
Därför är det helt konsekvent när vår miljöminister Andreas Carlgren i samma andetag säger att det är viktigt att utsläppen från jordbruket minskar och att det inte kommer att ske någon skärpning av lagstiftningen. Om bara Andreas förklarar hur mycket det betyder är det väl klart de snälla bönderna lägger om jordbruket utan lagstiftning. Precis som skogsägarna slutar avverka så urskillningslöst om de bara får veta att det vore bra.

Med tanke på att klimatförändringarna är vår tids största hot är den här inställningen så bisarr att man får en Alice i Underlandet känsla. På ena sidan har vi strutsarna som sticker huvudet i sanden och hoppas att allt ska lösa sig av sig själv, av människans godhet eller med litet vassare kärnkraft. På andra sidan har vi naturromantikerna som är de som ursprungligen har blandat in så mycket moral och etik i den här soppan. De tycker att vi ska se andra värden än de materiella, att vi ska arbeta mindre och sjunga Kumbaya mer.

Jag vill inte ha någon av den miljöpolitik som finns på bordet i Sverige idag. Jag vill att det ska löna sig bättre i plånboken att göra rätt – inte att man ska betala för att vara miljömedveten. Jag vill att bönderna ska tvingas lägga om jordbruket och att företagen ska tvingas energieffektivisera. Jag vill att en resa till Phuket ska inkludera miljökostnaden så att den som reser betalar för sin egen effekt på klimatet av tvång – inte frivilligt. Jag vill att vi ska få saklig och god information av våra myndigheter så att vi kan fatta medvetna konsumentbeslut utan timmar av forskning. Och jag vill att påven tvingas säga att det är okej med kondomer av andra skäl än för att stoppa aids, för fortsätter befolkningsexplosionen spelar det ingen roll hur mycket vi cyklar och komposterar. Dessutom vill jag att allt vi gör granskas, utvärderas och vägs mot största möjliga effekt.

Därför hoppas jag innerligt att Reinfeldt, Carlgren, Borg och Björklund läste DN noga i morse. Skall vi rädda den här planeten kan vi inte lägga upp det som ett välgörenhetsprojekt. Då har vi inte tid att sitta i en ring, tänka vackra tankar och vara solidariska. Då kan vi inte heller inbilla oss att det räcker med några nya kärnkraftverk och business as usual.
Ska vi rädda den här planeten måste vi tänka, forska, kommunicera, kavla upp ärmarna och jobba. Mer, Maria Wetterstrand. Inte mindre.



Media: Expressen, DN, SVD, Aftonbladet, SVD.
Bloggar: Den hälsosamme ekonomisten, Miljöfara, synnerligen kunnigast, Cornucopia, Maja Stopek, vetenskapsbloggen.