lördag 24 mars 2012

Bedömningsdagens långa färd mot natt.

Skulle det inte ha varit för SJ, skulle min fredag ha varit en hellyckad dag. Inspiration, nya tankar, handfasta råd, skratt och intressanta samtal på  Lärarfortbildnings Bedömningskonferens i Lärarnas Hus på Stora Essingen. Anders Jönssons budskap hade jag ju hört förr, men det var icke desto mindre intressant. Både sådant som fick mig att nicka instämmande och sådant som fick mig att vilja ta till pennan. Min egen föreläsning kändes okej även om tiden inte ens nästan räckte till. Jan Håkansson gav nya perspektiv på lärandet. Han började med att berätta att stor variation i undervisningen gav liten variation i resultaten, medan liten variation i undervisningen gav stor spridning i resultaten. Något som "makes perfect sense" för en lärstilsföreläsare. :) Lisa Asp-Onsjö tog både eleverna och lärarna i försvar i sitt föredrag om dokumentation och lärande. Hon liknade dokumentationskraven vid en gökunge som man måste hantera klokt så att den inte knuffar alla de andra ungarna ur boet. Anne-Marie Körling gav dagen en underbar avrundning med axplock ur sin praktik, sitt fotoalbum och sina elevkommentarer.  Jag älskar hennes elevfokus och frågemetodik och hennes uppsluppna skratt åt roliga elevkommentarer. Kommentarer hon säkert läst och läst upp tiotals gånger, men som ändå bibehåller sin fräschör även för henne själv. Anne-Marie både berättar om och beskriver hur hon intervjuar eleverna om deras lärande. Mitt budskap några timmar tidigare var bland annat just att ersätta utropstecknen med frågetecken när vi skriver omdömen och pratar med eleverna. Att inte själv vara experterna som grötmyndigt förklarar hur det ligger till, utan istället behandla eleven som  expert. De är definitivt mer experter på sig själva än vi är och behandlar vi dem som experter är det troligare att de blir experter än om vi passiviserar dem med vårt tolkningsföreträde.

 En riktigt lyckad fortbildningsdag med andra ord, men så var det det där med SJ. Morrica i You’re no different to me har skrivit en lång rad vitrioliska inlägg i det här ämnet. Jag nöjer mig med att konstatera att det känns bra sorgligt att det som en gång var det säkraste transportmedlet, det som har gett upphov till uttryck som ”det gick som på räls”, "går som tåget” numera är det sista transportmedel man ska välja om man vill komma fram i tid. En annan sak som känns lika sorglig är att det är billigare för mig att ta hem min son från München med flyg än att bekosta tågresan för min dotter från Piteå.

... Something is rotten in the state of Sweden...



14 kommentarer:

  1. Låter som du haft en bpde trist och rolig dag!

    Asp-Onsjö känner jag som en av de krafter som främst motarbetat en skola med mer inriktning på resultat och struktur. Honskrev en gång att kunskap inte bara var kunskap utan också tilliten till sig själv och livet......Jag blir så trött av sådant
    blomstrande språk. Kul, då fick du träffa Anne-Marie också!

    SvaraRadera
  2. Tänkte just att min utvikning om nationella prov eventuellt skulle få dig att "vilja ta till pennan" :-) Annars tänkte jag bara tacka för kloka tankar i Skolvärlden.

    Hälsningar,
    Anders

    SvaraRadera
  3. SJ är ett sorgeligt kapitel, helt i paritet med sina syskonbedrövelser Trafikverket och Jernhusen (de senare har dock ryckt upp sig en lite aning och återinfört väktare på Lunds station, det ska de ha heder för. Varje litet steg på en lång resa är ett steg närmare målet) men trots detta, för miljömuppiga Morrica, med en tung suck förstahandsalternativ.

    De mytomspunna gökarna har sin funktion i naturen de också, även om man människosentimentalt tycker synd om såväl övriga ungar i boet och de stackars föräldrarna som sliter så svetten lackar (om nu fåglar svettas) så är det ju bara själva början på deras livscykel. En väl val bild för den dokumentation som tycks så krävande och kvävande i början av sin livscykel, men med tiden kommer att vara det som ger oss information vi behöver. Som när det går bra att börja gå barfota, och vilken slags år vi har att vänta och annat viktigt.

    Jag är glad att du hade en bra dag och ser fram mot att träffa dig i Malmö!

    /Morrica

    SvaraRadera
  4. Helena,

    SJ är samma elände som det alltid har varit. Vi har haft DSB First här nere i Skåne en tid. De tvingades dock dra sig ur då deras bud på tågtrafiken var på tok för lågt och därför höll de på att gå i konkurs (den danska transport ministern är fullständigt vansinnig över hur alla skandaler i DSB och DSB First som danska regeringen till och med anmält för brott mot EU:s regler om olaga statsstöd).

    Nu har vi Veolia. Enda problemet med dem är att de inte kan köra tågen i tid. Men annars funkar det fint!

    SvaraRadera
  5. Bertil, sammantaget var det ändå en bra dag - SJ till trots. Asp-Onsjö var en ny bekantskap för mig. Tyckte hon hade ett rätt balanserat budskap när det gäller dokumentation. Hon lyfte lärarförtvivlan och visade på hur det kan slå med de skärpta kraven på åtgärdsprogram.

    SvaraRadera
  6. Anders, det var korrekt uppfattat. :) Tack för uppskattande ord om intervjun i Skolvärlden. Jag var glad att få sjunga ut i den frågan. Glad också att NP i svenska nu görs om. Det ska bli spännande att se vad Uppsala åstadkommer.

    SvaraRadera
  7. Fredrik, vi har Veolia här också, men jag har aldrig åkt med dem. Det är inte många avgångar de har här uppe. Det är skamligt att flyget är billigare och mer pålitligt än tåget i dessa klimatförändringsdagar.

    SvaraRadera
  8. Ni verkar leva sådana spännande liv!

    Jag får nog pumpa Anders på mer information.

    SvaraRadera
  9. Mats,varierande åtminstone. Spännande, vete sjutton. Om inte du har Skolvärlden själv så försök få tag på den. Jag tror att du kommer att gilla intervjun om pojkar och läsning. :) Hoppas att den dyker upp också i nätversionen så man kan blogga och länka.

    SvaraRadera
  10. Jag var glad att träffa dig Helena, hade gärna velat lyssna också till dig och alla de andra. A-M

    SvaraRadera
  11. Tack för du föreläste hos oss i fredags, Helena! Hemresan tog inte så lång tid för mig som för Helena, med tvärbana och tunnelbana tar det 45 minuter från dörr till dörr. Som moderator ställer man sig alltid frågan: Fick deltagarna det de kom för att få enligt konferensinbjudan? Min känsla sa mig det, och den förstärktes när jag läste utvärderingen. "Otroligt bra anordnat" och "Alla lärare borde få möjlighet att få gå på konferensen" är två citat därifrån. En hel del deltagare hade velat ha mer tid för att träffa varandra och skapa bedömningsnätverk. Det tar jag med mig till Bedömningskonferensen i Malmö 20/4. Michael Karlsson, Lärarfortbildning AB

    SvaraRadera
  12. Roligt med sådan återkoppling, Michael, tack. En bra tanke med bedömningsnätverk och samtalsmöjlighet. Man såg en del av det behovet vid frågetillfällena.

    SvaraRadera