tag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post9211134925700409169..comments2023-11-20T00:36:41.918+01:00Comments on Helena von Schantz: DN:s ledarskribenter ska inte kvacka som lärarfortbildareUnknownnoreply@blogger.comBlogger85125tag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-77582048649776455992012-06-22T12:16:26.610+02:002012-06-22T12:16:26.610+02:00Det vore en intressant fråga att få svar på. Den b...Det vore en intressant fråga att få svar på. Den behandlas dock inte i Klapp-Lekholms och Cliffordssons artiklar.<br /><br />Jag har också goda erfarenheter av de nationella proven i mina ämnena på grundskolan. I jämförelse med den tid de tar för eleverna är de resonabelt heltäckande. Hur det blir nu med nya kursplanerna är lite osäkert. Många av kunskapskraven inom förmågan som handlar om att använda den naturvetenskapliga kunskapen på olika sätt är rejält svårprövade inom ramen för provuppgifter. Det blir väldigt spännande att se hur provkonstruktörerna kommer att hantera det.<br /><br />Det finns dock gott om reliabilitetsproblem i proven. Laborationsdelen i No-proven är föredömlig på många sätt men den bygger på en uppgift och är därför svag reliabilitetsmässigt. Uppsatsdelar i svenskan har på vissa mätningar så låga siffror som en interbedömarreliabilitet på 0,4, och det är ju svåracceptabelt lågt.Markus Stoornoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-2235741391873458362012-06-22T00:02:32.732+02:002012-06-22T00:02:32.732+02:00Marcus, en fråga jag ställer mig är: Är det kunska...Marcus, en fråga jag ställer mig är: Är det kunskaperna som motiverar flickorna eller är det betygen? <br /><br />Självklart ska man använda all tillgänglig information vid bedömning. Just i främmande språk är det emellertid min erfarenhet att ämnesprovet prövar alla färdigheterna på ett heltäckande sätt och att mina elever - med få undantag - demonstrerar sin färdighetsnivå vid provet.Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-56237281661520888342012-06-21T23:58:46.739+02:002012-06-21T23:58:46.739+02:00Tack för underbart välskrivna och tänkvärda kommen...Tack för underbart välskrivna och tänkvärda kommentarer. Navelskådande genom vaselinprydd lins är så mycket behagligare än att rikta ett förstoringsglas mot egna tillkortakommanden. Inte konstigt att det förra är så mycket populärare än det senare. Men kostar gör det.Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-39997068776691972162012-06-19T00:26:11.837+02:002012-06-19T00:26:11.837+02:00Helena. När jag tänkt efter hävdar jag inte att vi...Helena. När jag tänkt efter hävdar jag inte att vi lärare missar att pojkar möjligheter att visa vad de kan i klassrumssituationer. Jag hävdar att Alli Klapp Lekholm och Christina Cliffordsson har gjort stora statistiska undersökningar där de funnit att en del av det faktum att flickor i allmänhet har högre slutbetyg i förhållande till deras provbetyg verkar kunna förklaras av högre motivation. Hur denna högre motivation sedan omsätts i högre betyg kan jag inte uttala mig om annat än som spekulationer. En sådan kan vara att mindre motiverade elever inte kommer att framstå som lika kunniga i klassrumssituationer som deras lika kunniga mer motiverade klasskamrater. Det är en spekulation, den känns allt annat än långsökt, men om den är sann vet jag inte.<br /><br />Vad jag däremot kan uttala mig om är att din tanke om att ett prov räcker tyvärr är direkt felaktig ur ett mätteoretiskt perspektiv. Det provbetyg en elev får på de nationella proven är betydligt mindre god information om vad den eleven kan än en sammanvägning som tar hänsyn till både provbetyget och all annan känd information. Jag förstår det tilltalande i att föreställa sig att ett välkonstruerat och heltäckande prov som de nationella proven ensamt kan avgöra kursbetyget, åtminstone neråt, men det är tyvärr fel. Och även om jag tycker mig kunna läsa mig till att du menar att situationen i engelska är bättre än i andra ämnen eftersom de nationella provet där kan vara heltäckande eftersom engelskan idag är ett färdighetsämne så är det faktiskt tvärtom så att problemen är större i färdighetsämnen som engelska och svenska än i mer av kunskapsämnen som säg fysik eller biologi.<br /><br />Problemet sitter i att färdigheterna som bedöms i framförallt svenska men även engelska hunnit bli rejält komplexa när det är gymnasiet man talar om. Då tar det lång tid för en elev att genomföra en uppgift som kan ligga till grund för bedömning. Det gör att det inte blir mer än i allra värsta fall (ex. uppsatser) bara blir en enda uppgift som bedöms. Och en bedömning som grundar sig på få uppgifter kommer tyvärr alltid att brista vad gäller reliabilitet. Det är ofrånkomligt. Vi får helt enkelt leva med det. Vad vi dock inte kan göra är att ta provens goda validitet som intäkt för att de ensamt kan avgöra elevbetyg, när de i själva verket begränsas av sin reliabilitet.Markus Stoornoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-53565382114119902262012-06-18T16:14:01.549+02:002012-06-18T16:14:01.549+02:00I Nordeuropa begabbas Greklands nedgång och agoni ...I Nordeuropa begabbas Greklands nedgång och agoni (krisen i vårt land i början på 90-talet tycks ha fallit i glömska). Det pekas finger åt alla möjliga kulturella fenomen som antas lika bakom den sydeuropeiska kanotens hotande färd mot vattenfallets rand. <br /><br />Samtidigt som skolkrisen i Sverige och dess "helleniserade" fundament noggrant förträngs. Hur kommer det sig egentligen?Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-48519156550267762442012-06-18T16:05:07.187+02:002012-06-18T16:05:07.187+02:00Vill börja med att tacka dig för dina tänkvärda in...Vill börja med att tacka dig för dina tänkvärda inlägg i sann socialliberal anda, och speciellt politiskt korrekt är du ju inte heller. Det är bra, för sådant behövs. Vad som saknas i den svenska skoldebatten är en grundlig analys av vilka uppfattningar och vilken mentalitet som har gett upphov till den svenska skolans kris. Enstaka fantastiska analyser (t.ex. Zarembas DN-serie) finns, men binds sällan ihop till en helhet med landets politiska historia och samhällshistoria. Vill därför anföra några teser och väva ihop dem till en helhet. Det känns mycket, mycket angeläget, då den alltför mänskliga egenskapen att förneka verkligheten, skönmåla också märkts i skoldebatten, med vika kontrahenter det än vara månde. Denna träget arbetande förnekelseapparat torde arbeta jämsides med en "följsamhet" och vilja att vara "händelsernas ödmjuka tjänare". Vad detta har haft för konsekvenser bör i dagsläget stå i öppen dager, även för den som i sällskap med andra valt som genomgående strategi att ha på sig skygglapparna. <br />Tes 1. Den (S)tora Maktapparaten har med mycket stor konsekvens och nit tagit en mängd åtgärder och odlat en likgiltighetens kunskapskultur, som inte så få struntat i att protestera mot, Ty det är naturligtvis alltid lättare att yla med flocken och ledarvargen. I länder på kontinenten strejkas och görs det uppror mot dylikt. Men inte här.<br />Med lika stor konsekvens har allt detta naturligtvis lett till ett förfall. Ett förfall som lika lagbundet hos inte så få resulterat i en förnekelseapparat, där verkligheten konsekvent förnekas, projiceras på andra, osv.<br />Tes 2. Bildning och kunskap är inte viktigt längre. Är lika viktigt som en gammal disktrasa i sommarstugan, eller avlagda gamla sockor som huskatten kissat på. Möjligen går detta fenomen hand i hand med ett annat: Uppfattningen om att den egna närmiljön är världens centrum, ett centrum med normer, värderingar och antaganden om världen, som alla andra länder naturgivet kretsar kring. Kan det vara så att utlandsresor mer sällan än man tror kan avhjälpa en sådan syn på sin omvärld? Om så är, kan man förstå att bildning egentligen är helt överflödigt, en belastning och källa till ett snobberi som tongivande röster i det offentliga samtalet och annorstädes inte kan lägga bakom sig snabbt nog. <br />Tes 3. Välstånd föder likgiltighet. <br />Detta är sannolikt en beståndsdel i vad det innebär att vara människa, oavsett vilken tidsepok vi talar. Och efter välståndets likgiltighet kommer i regel förfall. Om det vittnar otaliga historiska exempel. Det vore naivt att tro att inte vårt lands exceptionellt lyckosamma historia utan krig, med rekordår och välstånd, skulle vara ett undantag.<br />Tes 4. "Det infantila samhället". Se Carl Hamiltons bok. Om ansvarsflykt och infantila beteenden hos vuxna. Boken kan kanske få tala för sig själv om man väljer att fästa tilltro till vad som redogörs för där. <br />Tes 5. Att blicka inåt, introspektivt är alltid en mer eller mindre plågsam process. Vill därför våga mig på en förutsägelse. Att vid ett regimsskifte kommer den nuvarande oppositionen att endast ta till kosmetiska åtgärder för att verka handlingskraftiga. Eller, som pyromanen, plötsligt anställd vid brandkåren, kommer all skuld att läggas på någon annan, "som minsann inte gjort vad den ska". <br />Ingen möda i den allmänna opinionen har sparts på att anklaga invandrare för förfallet. Om detta kan sägas att länder med stor invandrarandel ändå lyckas bättre internationellt i kunskapsundersökningar än Sverige. Och varför det är så kommer naturligtvis att begravas under en barmhärtighetens slöja, så att det inte blir bråk. Vad man i vårt land dessutom bör betänka är att vi klarat oss undan så mycket elände under förra seklet att rekordåren, välståndet, uppbyggandet av välfärdsstaten till största delen beror på att vi stod utanför det andra världskriget, och efter 1945 kunde sälja varor till ett Europa i ruiner. Ett sådant historiskt utgångsläge efter krigsslutet förpliktigar.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-53767044115066175982012-06-07T23:02:42.365+02:002012-06-07T23:02:42.365+02:00Markus, hävdar du att orsaken är att lärarna inte ...Markus, hävdar du att orsaken är att lärarna inte har kommit på att de borde ge pojkarna möjlighet att visa vad de kan i klassrumssituationer? Våra betygsinstruktioner är att sätta betyg efter färdighetsnivå i slutet på kursen. Ett prov räcker alltså, det handlar inte om att väga samman många resultat. Det finns alltså ingen rimlig förklaring till att en elev får MVG på NP och VG i slutbetyg i ett rent färdighetsämne där alla färdigheter prövas. Högre betyg ja. Lägre betyg nej.Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-23009038291447956412012-06-07T18:41:06.625+02:002012-06-07T18:41:06.625+02:00Alltså. Professionella lärare skriver jag under på...Alltså. Professionella lärare skriver jag under på. Men jag skulle tro att Åman faktiskt har rätt vad gäller anledningen till att flickor generellt för högre betyg än pojkar i förhållande till provresultat. Och det är inget allmänt tyckande eller troende utan det är vad Christina Cliffordssons och Alli Klapp Lekholms forskning visar. De har helt enkelt undersökt saken statistiskt och de finner en komponent i såväl engelska-, svenska- som matematikbetygen från grundskolan som de via enkätdata kan koppla till motivation.Markus Stoornoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-22709559063662706832012-06-05T12:27:59.542+02:002012-06-05T12:27:59.542+02:00Niklas, jag suckade också. Det här att alla mål sk...Niklas, jag suckade också. Det här att alla mål ska vara nådda för ett betygssteg är en stor förändring. Enligt min mening också en försämring. Dessutom ser de nya kunskapskraven annorlunda ut.Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-63845683442598364592012-06-05T07:57:48.477+02:002012-06-05T07:57:48.477+02:00DN fortsätter att göra magplask. I denna artikel:
...DN fortsätter att göra magplask. I denna artikel:<br /><br />http://www.dn.se/ledare/signerat/betyg-viktigt-med-kontinuitet<br /><br />kan man bland annat läsa att<br /><br />”Den nya betygsskalan bygger i stället vidare på den gamla. F, E, C och A motsvarar i tur och ordning IG, G, VG och MVG. B och D är i praktiken bara en formalisering av de G och VG ”plus” som informellt kommunicerats från lärare till elever men som inte synts på papper.”<br /><br />Tänk att det är så enkelt och att de som arbetar professionellt med betygssättning (inklusive de som tar fram nationella prov för de nya betygen) inte insett det.Niklas Znoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-66504566952028763322012-06-04T09:21:02.365+02:002012-06-04T09:21:02.365+02:00Bertil, jag njuter av dina spetsigt formulerade ko...Bertil, jag njuter av dina spetsigt formulerade kommentarer men minst lika mycket när du får igen med samma mynt. Du skriver mängder av inlägg kring skolan där du tydligt visar att du är både insatt och har överblick men jag kan inte annat än hålla med Helena när det gäller din syn på lärarkåren. När du beskriver din bakgrund så borde du kunna vara insatt och ha överblick men du kommer rätt ofta med de mest makalösa felaktigheter.Jan Lenanderhttps://www.blogger.com/profile/11592870965001647768noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-8309765026255994492012-06-03T23:55:20.672+02:002012-06-03T23:55:20.672+02:00Vilket sympatiskt förhållningssätt, Monika. Sympat...Vilket sympatiskt förhållningssätt, Monika. Sympatiskt, men tyvärr ovanligt.Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-21248712602259201822012-06-03T23:54:27.054+02:002012-06-03T23:54:27.054+02:00Härligt, Henrik. Välkommen till vår skara. Då bord...Härligt, Henrik. Välkommen till vår skara. Då borde du få ett trevligt välkomstbrev inom en snar framtid. :)Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-30917954954329741072012-06-03T23:08:57.650+02:002012-06-03T23:08:57.650+02:00Jag som arbetar som lärarutbildare, dock inom AUO-...Jag som arbetar som lärarutbildare, dock inom AUO-området låter lärarna själva avgöra vad som är bäst för dem. Det är dom som kan jobbet. Det är dom som finns i klassrummen och möter sina elever. Det är dom som har erfarenheten. <br /><br />Då jag även undervisar verksamma lärare på olika nivåer och områden inom skolan, som kompetensutvecklar sig, lyssnar jag och lär. Det jag kan bidra med är den teoretiska delen inom pedagogiken som kan nyansera, vidga perspektivet på det dom möter i olika situationer. Men hur de skall göra i dessa situationer är något de är bäst på att avgöra. Jag kan påtala vissa konsekvenser mm. och diskutera det med dem.<br /><br />Hur lärare undervisar i sitt eget ämne, lägger jag mig inte i. Jag har inte den ämneskompetensen.Monika Ringborghttp://lektorio.wordpress.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-86125962550714039612012-06-03T22:57:24.749+02:002012-06-03T22:57:24.749+02:00Förstår inte vad du menar Bertil.
Jag är nog gans...Förstår inte vad du menar Bertil.<br /><br />Jag är nog ganska övertygad om att utbildning ger en mycket god kunskap och överblick inom ett område. Mer än vad kunskap inom ett annat område skilt från detta ger. Distans är nog bra, men att stå helt utanför och tro sig veta mer än dem som verkar inom området - ja, då borde vi göra så gällande allt. Vi låter dem som är minst utbildade inom olika områden bestämma över dem. Så blir det nog riktigt bra sen.<br /><br />Kritik och tyckande är nog bra, men när man tror sig kunna vara lärarutbildare på distans, för att ta ett exempel, utan den utbildning och erfarenhet som krävs - ja, då börjar det mer likna arrogans än verkligt kunnande.Monika Ringborghttp://lektorio.wordpress.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-62222805675577847462012-06-03T20:57:47.522+02:002012-06-03T20:57:47.522+02:00Jo, autentiska texter i olika former är helt klart...Jo, autentiska texter i olika former är helt klart kungsvägen. Dock avser inte heller jag att ersätta dessa. Vi snackar komplement här.<br /><br />(Kan iövrigt meddela att jag gått från tanke till handling och blivit medlem i LMS - för fem minuter sedan).Henrik Birkebohttps://www.blogger.com/profile/01925888946123847873noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-68953437031463951212012-06-03T14:14:36.710+02:002012-06-03T14:14:36.710+02:00Henrik, dina Getting It Right är inspirerande och ...Henrik, dina Getting It Right är inspirerande och bra. Men kungsvägen till språklig korrekthet är skönlitteratur och det är den vägen jag använder för att knuffa mina elever framåt.Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-91213237419730007312012-06-03T14:12:35.776+02:002012-06-03T14:12:35.776+02:00Jag strävar efter att göra mig förstådd, Bertil.Jag strävar efter att göra mig förstådd, Bertil.Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-21141299006466129122012-06-03T13:05:34.883+02:002012-06-03T13:05:34.883+02:00"ännu vassare", (inte *"ändå vassar..."ännu vassare", (inte *"ändå vassare")Henrik Birkebohttps://www.blogger.com/profile/01925888946123847873noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-64157720353911643772012-06-03T12:59:15.641+02:002012-06-03T12:59:15.641+02:00Helena, det var roligt att läsa hur många av dina ...Helena, det var roligt att läsa hur många av dina elever som fått MVG på NP!<br /> Sedan kan man ju undra om dina elever ändå skulle bli ändå vassare ifall du även lät dem titta på mina nyproducerade "Getting It Right!" ;)Henrik Birkebohttps://www.blogger.com/profile/01925888946123847873noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-78508429942014923072012-06-03T12:54:08.957+02:002012-06-03T12:54:08.957+02:00Helena, du är då en nyansernas mästare.!Helena, du är då en nyansernas mästare.!Bertil Törestadhttps://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-24619828507657629312012-06-03T12:46:28.310+02:002012-06-03T12:46:28.310+02:00Trevligt att läsa ett sakligt och trevligt hållet ...Trevligt att läsa ett sakligt och trevligt hållet svar på ett otrevligt påhopp. Tack för detta exempel på "the high road", anonym. :)Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-81238495279097467112012-06-03T12:44:28.855+02:002012-06-03T12:44:28.855+02:00Ja Bertil, inget av det jag har läst när du skrive...Ja Bertil, inget av det jag har läst när du skriver om lärarkåren har gett mig intrycket att du vare sig är insatt eller har överblick.Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-35220354722325516342012-06-03T12:43:37.694+02:002012-06-03T12:43:37.694+02:00Monika, den som ägnar sig åt den här typen av &quo...Monika, den som ägnar sig åt den här typen av "lärarrådgivning" blir säkert stärkt i sitt ego, men för skolan är det bara till skada. Om polisen har låg uppklarningsfrekvens är det inte polisen som yrkeskår som ska ifrågasättas utan styrningen och organisationen. Det välvilliga nedlåtande Åman ägnar sig åt är enligt min uppfattning mer skadligt än misstroende och ifrågasättande.Helena von Schantzhttps://www.blogger.com/profile/04664908736179694972noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1918456728880171010.post-84710108424929727472012-06-03T11:41:47.806+02:002012-06-03T11:41:47.806+02:00Bertil, huruvida jag väljer att vara anonym eller ...Bertil, huruvida jag väljer att vara anonym eller ej är ointressant då detta är en sakfråga och inte en fråga om person. Jag tycker inte att dina argument är väl underbyggda och motiverade utan får av det du skriver intrycket att du bygger dina resonemang på egna tolkningar och förutfattade meningar snarare än verkliga insikter. Det är möjligt att jag har fel men oavsett vilket så köper jag inte dåligt/otydligt underbyggda och motiverade argument, det får du försöka förlika dig med.<br /> <br />Dessutom, en helt annan tanke: härskartekniker och att försöka förminska människor som invänder och ifrågasätter är en avledningsmanöver som vissa (påfallande ofta män i övre medelåldern om man nu ska drista sig till att generalisera) tar till när sakargumenten inte håller måttet.Anonymousnoreply@blogger.com