I mitten av åttiotalet bodde jag i Pusan, Sydkorea en period. Det var en tid full av kulturkrockar, men en av dem jag minns bäst var mötet med en amerikans marinsoldat. Han frågade artigt var jag kom ifrån. När jag hade svarat stirrade soldaten glasartat på mig en stund. ”Do we have bases there?” Han var tydligt lättad då jag svarade nej.
Jag minns fortfarande det djupa förakt jag kände. Något oresonligt, för inte ens nu är jag säker på att jag kan placera varje stat i USA rätt, och som engelsklärare är det ändå mitt gebit. Men att ha grundläggande faktakunskaper om stater, huvudstäder, floder, berg, etc. är inte bara allmänbildning utan ett sätt att visa omvärlden artighet och respekt.
I dagens SVD förklarar Jan Björklund hur man tänkte på departementet när man begärde ändringar i kursplanen. Jag håller med honom till punkt och pricka. Faktakunskaper, analys och andra typer av fördjupning går hand i hand och i denna tid av globalisering räcker det inte med att veta vad som händer ”på våran gata i stan”.
Media: SVD (geografiexperterna), SVD 2 där geografiexperterna inte säger något nytt, men talar i alla fall.
Bloggar: Sagor från Livbåten (missa inte kommentarerna, i synnerhet Per Hagwalls) Johan Ingarö, Christermagister, Tysta Tankar, Högrelius blogg, Svensk Historia, Rights and responsibilities, Fröjdhpunkt.se, Gertie Hammarberg Tersmeden, Kunskapsbloggen.
Jag håller helt med både dig och Björklund. Själv har jag skrivit om just vikten av ren faktakunskap och möjligheten att skapa insikt och djupare förståelse i de ämnen som jag undervisar i.
SvaraRaderaGertie, jag förfäras ibland över bristen på allmänbildning hos mina elever. Det är så många referenser de missar. En del av det vi lär oss är som en slags överenskommelse, en gemensam referensram. Man är bra mycket fattigare utan den.
SvaraRaderaIntressant. Jag brukar säga att det man lär sig i skolan är att knäcka koderna i ämnen.
SvaraRaderaDe där dyckertmänniskorna på lärosätena tror att deras världsbild är den högsta av kunskap. Och så är det inte. Det förbannat mycket om väldigt lite.
Kan någon tala om för mig vad nyttan med kunskap i hållbar utveckling hör hemma i geografiämnet?
Möjligen kan jag sträcka mig till att det är intressant att veta de biologiska förutsättningarna i landet. Men därifrån till att börja undervisa om hållbar utveckling är långsökt. Innehållet i orden utvecklas över tid och är en färskvara.
Det viktiga är att skilja på att ämneskunskaper är till för att knäcka koder. Kunskaper är att kombinera koderna till något. Å kompetens är att ta innehållet och dra det åt något håll.
Det är definitivt inte grundskolans uppgift. Möjligen akademins.
Härligt ord, dyckertmänniskor. Tack för det Plura. :) En fråga är också, är det elevernas egen förmåga att analysera och tolka vi vill utveckla? I så fall krävs det en hel del grundläggande faktakunskap. Vill vi istället indoktrinera dem och tala om för dem vad de ska tycka är det förstås så att less is more när det gäller fakta.
SvaraRaderaAtt vara bildad är att ha fått sammanhangsbildande kunskap. Arbetarrörelsen har präglat utbildningsväsendet i årtionden. Vad det har fört med sig visar dom två senaste valresultaten. Som väl är har det från borgerligt håll talats om att bildning och kunskap måste återfå sin forna roll. Några frågor av allmän natur som kan vara intressanta:
SvaraRadera1. Vad är bildning?
2. Varför avskaffade socialdemokraterna och
vänstern den borgerliga bildningen? (Se
t.ex. Harold Blooms litteraturkanon)
3. Vilka maktpolitiska intressen hade (s) av
att göra det?
4. Hur står sig den socialdemokratiska bildningssynen i ett europeiskt perspektiv? Jämför Frankrike, Ryssland och Tyskland t.ex. Har den uppfattningen lett till en större förmåga till sammanhangsbildande?
5. Borde det inte ligga i ett litet lands intresse att vara väl orienterat om geopolitiska, historiska och sociala skeenden och vilken betydelse har socialdemokratin spelat där?
anonym, det trista och typiskt svenska är att skolan är så politiserad. Att våra ungar får en god allmänbildning, grundläggande faktakunskaper och redskap för självständigt tänkande, ifrågasättande och analys borde vara oproblematiskt. Istället är det allt för ofta man trycker på eleverna färdiga analyser och tolkningar utan att de har fått tillräcklig faktagrund för att kunna ifrågasätta det vi matar i dem.
SvaraRadera"allt för ofta man trycker på eleverna färdiga analyser och tolkningar utan att de har fått tillräcklig faktagrund för att kunna ifrågasätta det vi matar i dem" Bra sagt!
SvaraRaderaTack Jan. :) Det att tänka själv är ju inte synonymt med att tänka rätt. Men tänker man inte själv blir man en farlig person. Som vuxen måste man ha litet is i magen.
SvaraRaderaDet som orsakar oro bland elever nu för tiden är när jag säger 'nej, det finns inget färdigt facit här, det finns inte ett rätt svar, det finns många. En del av dem känner jag till, men det finns antagligen fler' och de plötsligt hamnar i en situation där de inte bara får tänka själva, utan förväntas stå för sina tankar.
SvaraRaderaDe har ofta aldrig upplevt den situationen i ett klassrum. Det har lärt sig samla fakta i en liten ask, och att placera ut dessa i en färdig mall, och när jag förklarar för dem att detta bara är de första små stegen på en rätt så lång väg sprider sig oron.
Det är som du säger, Helena, som lärare måste man ha is i magen och inte genast servera de 'rätta' svaren, utan låta eleverna tänka både fel och rätt. Det är först då de kan börja tänka själva.
Eleverna behöver möta många krav om att formulera åsikter, för att lärare ska ha tillräcklig tid att visa att det inte är vilken åsikt de har utan hur väl kan argumentera för den som spelar roll. De måste lära sig det viktiga i att samla fakta och förbereda sig mot ett mål och sen kan uppgiftens storlek gradvis ökas så de möter lagom utmaning.
SvaraRaderaJag känner igen det där Morrica. Det gäller också när de ska välja aktivitet själva. Så mycket bekvämare att låta någon annan bestämma. Ibland gör det ont att använda hjärnan, men dit måste vi ändå nå. :)
SvaraRaderaDe behöver, men alltför få gör.
SvaraRaderaLåt oss hoppas att det blir en förbättring på den fronten med den kommande reformen.
Anonym, tänkte bara att det kan vara på sin plats att informera om att både lgr-80 och LPO-94 formulerats till stor del av de partier som i dag sitter i regeringen. Fp har tidigare varit anhängare till sossarnas skolpolitik och det är först på senare tid man tar avstånd, i alla fall i ord, i praktiken är den borgliga skolpolitiken en förlängning av sossarnas. Grunddragen till den nya läroplanen bygger på en utredning som beställdes av Ibrahim Baylan när han var skolminister och många av de reformer man nu gör planerades redan av sossarna.
SvaraRaderaJag håller förvisso med Björklund om att fakta och helhetssyn hänger ihop, men det han kritiseras för är att ju just att man formulerat innhåll i kursplanen som är rena faktadelar. Alltså motsäger han sig själv, det är han som i praktiken står för att segregera faktakunskaper från analys och helhetssyn.
Jan, riktigt så relativa vet jag inte om vi behöver vara. Jag tycker nog att åsikterna spelar roll och ska spela roll, men precis som när en läsare börjar med Kalle Anka för att till slut njuta av Marcel Proust, är bara det att man formulerar en åsikt och hittar argument för den mycket nog för många elever.
SvaraRaderaJag blev väldigt glad av Tom Lehrer och tänker att just de sångerna har åldrats i ovanligt stor skönhet.
SvaraRaderaHur tänkte du när du valde den filmen?
I principfrågan om förhållandet mellan fakta och förståelse tror jag att det handlar om geografiämnets förändring över tiden. När jag gick i skolan var geografi=karta. På universitetet rymmer geografiska institutionen både kultur- och naturgeografi. Det är ett försök att integrera naturvetenskaplig och samhällsvetenskapliga traditioner. Jag anar att alla former av tvärvetenskapliga är lätta att kritisera utifrån ett faktaperspektiv.
Min tes är att kärleken till blindkartorna delvis handlar om att de är lätträttade och passar väldigt bra in i ett relativt betygssystem med normalfördelat provresultat som yttersta mått kvalitet.
När det gäller relativism och populärkultur är jag nog oväntat kulturkonservativ - någon nytta ska jag väl ha av all min bildning...
Jag tycker vi ägnar oss för mycket åt att ge dem rätt åsikter så jag vill spetsa till det. De ska verkligen inte tro att de gör bättre ifrån sig om de tycker mer om Marcel än Kalle. Jag är fortfarande arg över att jag som hade formulerat så bra argument för varför Strindberg var skit och ägnat så mycket tid åt att hitta alternativ skulle få lägre betyg i litteraturkunskap. Jag kunde argumenten för Strindberg som ett rinnande vatten.
SvaraRaderaSkolans värdegrund måste de förstås att tillämpa i skolan men i allt övrig försöker jag förbättra deras argumentation i tron att de då själva kan förädla sina åsikter.
Mats, det är klart att vi kanske ska skapa nya sorters kartor baserade på flygrutter eller något annat men mitt "hyllbygge" för att placera in fakta handlar om hur saker är placerade i förhållande till varandra och då passar Eslöv fint in på hylla Skåne. Det är som på spåret, man tar först reda på var man är sen kommer de andra frågorna.
SvaraRaderaKristoffer, jag förstår inte riktigt vilken tes du driver? Jämför jag Sverige med andra länder jag känner till utmärker vi oss genom att ha en politiserad skoldebatt. Är du av en annan uppfattning där?
SvaraRaderaMats, jag gillar verkligen Lehrer och jag tycker att han ger en fin brytning. För att kunna bli så obekvämt, självständigt tyckande som Lehrer behöver man ta in en hel del fakta.
SvaraRaderaBlindkartor hoppas jag att det inte står något om i läroplanen. Själv har jag aldrig stött på någon under min skolgång. Trots det fick jag rätt god kunskap länder, huvudstäder och större vattendrag. :)
Jan, att kritisera Strindberg i ett sådant sammanhang är ungefär som att förneka guds existens vid din egen prästvigning. :) Jag älskar Strindberg, men I bow to you. :) Civilkurage och dödsförakt, sådant beundrar jag.
SvaraRaderaP.S. Det var nog precis moral, etik och värderingar jag tänkte på när jag skrev min invändning.
En märgrik rätt av argument, intressanta och några utan saklig grund.
SvaraRaderaDit hör Kristoffers. Lgr80 är borgarnas produkt i en kontext av att SÖ fanns kvar. Därefter skrotade Persson för tjugo år sedan SÖ. Och borgarna kom till makten och skapade Lpo94 och Lpf94 i en kontext av att skolan blev mål- och resultatstyrd efter Perssons slakt.
När Persson kom till makten som statsminister hade vi en Ylva Johansson som skolminister. Hon införde Lpfö98 i förskolan. Det enda socialdemokatiska alstret av styrdokumenten frånsätt 1985 års skollag.
Och inte var det Ibbe som lagt grunddragen till Lgr11. Det var Björklund som tillsatte en utredning med förre överdirektören Davidsson på Skolverket. Den låg till grund för det politiska beslutet i riksdagen våren 2009 om nytt betygssystem och nya mål. Samma vår fick Skolverket i uppdrag att komma med ett förslag till nya läro- och kursplaner. Det som mynade ut i ett förslag i mars 2010 som fått namnet SKOLA 2011. Det blev sedan refuserat av departementets experter och politiska ledning och mynnade ut i Lgr11 i slutet av september som är betydligt bättre produkt än förslaget och för övrigt Lpo94 och för den del Lpf94 som känns ovanligt otidsenlig men ska gälla ograverad i gymnasieskolan.
Så var din retorik kommer från vet jag inte. Den bygger definitivt inte på fakta utan något annat.
Jag vet inte om det är så att jag missuppfattat hela saken, jag har inte satt mig in så där fasligt grundligt i grundskolans kommande styrdokument så det är möjligt. Men som jag förstått saken finns i dessa ett antal punkter per läsår som inte får skippas, och dessa består i mångt och mycket av fakta.
SvaraRaderaTanken, om jag inte är helt ute och cyklar, är bland annat att elever som flyttar från Pajala till Kortedala, eller någon annanstans, ska kunna känna sig trygga i att de kunskaper de har med sig är tillräckliga för att de ska hänga med i undervisningen i den nya skolan. En annan tanke, tycker jag mig ha uppfattat, är helt enkelt att alla skolelever som lämnar svensk grundskola skall ha erhållit en kunskapsbas att bygga vidare på, och denna ska vara likvärdig över hela landet.
Jag har också fått intrycket att det utöver dessa punkter finns gott om utrymme för lärarna att lära ut analys och helhetssyn, studieteknik, sammanhang och allt det som behövs för att göra kunskap av fakta. Man tycks från regeringshåll lita på att lärare är tillräckligt professionella i sin yrkesutövning att de kan göra detta, och gör det utan att få direkta order om det.
Jag tycker mig ana att det står snarlikt till med gymnasiets kommande styrdokument.
Men som sagt, jag kan ha tolkat helt uppåt väggarna.
Nej Morrica, du är inte ute och cyklar på fel väg.
SvaraRaderaCentrala innehållet i ett ämne är definierat som ett minimum. Och uppnående målen är det som krävs för betygsstegen A, C och E. Där E är godkänt. Så det du säger från fakta till kunskap ligger i betygsstegen inte i centrala innehållet.
Och du har en oerhörd viktig poäng med att strunt samma om du kommer från Smygehuk och flyttar till Karusuandå ska du vara trygg att ha samma kunskaper. Så är det tänkt.
Plura, tack för faktapåfyllningen. Fint stöd för Björklund med denna praktiska illustration av hur bra det kan vara att ha läst på innan man börjar tycka och analysera. :)
SvaraRaderaMorrica, jag har tittat på Skolverkets informationsfilmer, men jag måste säga att när det gäller att förklara syftet med förändringarna så är du ljusår före skolverket i både tydlighet och formuleringskonst. Tack för ett välbehövligt inlägg. :)
SvaraRaderaSmygehuk. :) Jag tycker Ödeshög kunde byta namn till Smygehuk. Liknande men med mer spänning och glädje i associationerna.
SvaraRaderaJag anser att centralt innehåll kan vara svåruppnåeligt för vissa elever i vissa ämnen som matematik men att det i andra ämnen bara finns ett litet minimikrav på fakta för att ge möjlighet till en meningsfull diskussion och analys.
SvaraRaderaDet som Sverige behöver nu för att kunna värna ryktet som bildningsnation är en tillbakagång till uppfattningen om att Västerlandet vilar på arvet från Rom, Atén och Jerusalem. Av meningsyttringar av det mer radikala slaget (från 1968 och framåt)att döma, tycks dessa tre orters betydelse också för Sveriges historia vara helt försumbar. Det är, med förlov sagt, en smula förhastat.
SvaraRaderaJan, det är nog rätt olika hur kursplanerna ser ut. Jag tycker till exempel att de är onödigt detaljerade i språk, men det är inget emot de första versionerna.
SvaraRaderaAnonym, vet ej om det är den sena timman eller en uppmjukad hjärna, men jag förstår ingenting. Kan du förklara som för ett barn?
SvaraRaderaKritiken av kursplanerna som för faktaspäckade är helt obefogade känns det som att vi är överens om. Det är svårt att skriva kursplaner så jag klagar egentligen att det är dåligt gjort även om det förstås ska fortsätta att förbättras.
SvaraRaderaSen har jag en ständig käpphäst kring kursplaner. Elevkommentaren "jag vill var där man gör något" visar att framför allt våra minimikrav lämnar alldeles för lite utrymme för att göra något. Det hör dock egentligen hemma i den här diskussionen.
Heja Björklund! Rätt igen kring geografiämnet. Jag kallar mig Janpedagog till din ära med sloganen: Mod, tålamod och raka besked.
Förståelsen för historiska och sociala sammanhang i Europa ökar möjligen väsentligen ju mer vi har klart för oss att vår kontinent (och västvärlden) vilar på tre fundament: Rom, Atén och Jerusalem. Och ju mer man har kunskaper om dessa tre städers historia under antiken, desto mer sammanhangsbildande blir resultatet. Detta är en del av den västerländska kanon som kanske hamnat i bakvattnet p.g.a. olika politiska synsätt med c.a. 40 år på nacken. Det var allt.
SvaraRaderaDenna artikel kan illustrera min tankegång ytterligare, om de tre städerna:
SvaraRaderawww.axess.se/magasin/default.aspx?article=779
Tack anonym för en mycket intressant och tänkvärd artikel. Jag sparar den för just nu är jag för trött för att göra den rättvisa, men jag hann märka att den innehöll sanningar jag inte tänkt på. Sanningar som lämpar sig för djup reflektion - i synnerhet för en språklärare. God natt! :)
SvaraRaderaVarsågod. Det är viktigt att dom som bryr sig om Sverige som ett bildningssamhälle - du är uppenbart en av dessa - håller debatten levande. Det kan inte vara rimligt att politiska strukturer med hegemoniska anspråk (för närvarande kraftigt försvagade) tillåts avskaffa bildningen. Kopplingen som Steinfeld gör mellan kvaliteten på kulturdebatten och humaniorans ställning i ett land är tänkvärd. Nog vore det väl "synd" om bildningen ställs mot en viss politisk världsbild, som om det vore ett motsatsförhållande?
SvaraRaderaKlart slut och vänliga hälsningar.
Avslutningsvis:
SvaraRaderawww.svd.se/kulturnoje/understrecket/sprakstudier-som-njutning-och-spegel_1252921.svd
Denna artikel ger vissa perspektiv.
Anonym, jag håller med om varje ord. När det inte finns kunskap både på djupet och bredden heter det inte kritiskt tänkande och analys, utan gnäll, vidskepelse och fördomar.
SvaraRaderaNu måste jag i säng, men jag ska ta din understräckare som sänglektyr. Godnatt!
Vill avslutningsvis visa på att antiken och den judeo-kristna traditionen är självklara referenser i den europeiska kulturdebatten också idag. Det har den varit i decennier i Europa medan på närmare håll anses det automatiskt vara kulturkonservativt (var t.ex. den mycket klassiskt bildade Pasolini kulturkonservativ, eller är den franska vänstern med sina bildningsambitioner det?), med tillhörande propagandistiska konnotationer till mörkermän och annat ur historiens dunkla kammare. Resultatet blir därför en mycket torftig kulturdebatt effektuerad av politiska krafter till vänster om t.ex. (FP). Medan borgerliga media fortfarande håller klass i en del sammanhang. Klart slut, slutligen.
SvaraRaderaSkola, bildning och kultur de hänger ihop.
SvaraRaderaDet är fascinerande vilken otrolig utbildningskritik som understöds av vänsterkrafter. Skolforskare, lärare och andra verksamma med skolan kan exempelvis ställa sig bakom fullständiga galenskaper som att lärarutbildningen inte gör någon nytta. Ska de som ska lära ut, inte ens ha utbildning. Har man den synen på utbildning så är det lika bra att lägga ner skolan.
Den liberala öppenheten för olika tankar ska vänstern driva till en extrem åt andra hållet, en extrem där vi inte ska stå upp för vårt eget kulturarv. Det finns en video med en sverigedemokrat som gör ett våldsamt okunnigt uttryck och pratar om svenska traditioner men sen bara får ur sig något om jul (som ju firas i mängder av länder). Kanske känner han ändå av ett riktigt problem.
Det behövs verkligen en kraftfull kulturdebatt som börjar göra upp med vänsteridealen. Det är länge sedan Berlinmuren föll så det är dags att vi inte hålls fast av kommunisternas dåliga ideologi.
Anonym, jag missade att det fanns fler kommentarer här. Tänk att kulturen alltid ska kapas - gärna också förses med fåniga etiketter som neopostmodernism.
SvaraRaderaTack för att du höjer den kulturella nivån på min blogg. :)
Jan, du var mer alert än jag här. Vi har nog kommit en bit på väg ändå. I början på åttiotalet läste jag i min pedagogikbok att vår huvuduppgift som pedagoger var att störta kapitalismen. Det lär man inte ut på lärarhögskolorna längre i varje fall. Men helt klart är att vi behöver föra mer liv om politiserad forskning och politiserad kultur. När det gäller läroplanen behöver vi fokusera på nytta och intresse, inte politiska hänsyn.
SvaraRaderaInget att tacka för.... . Du presenterar bra och tänkvärda synpunkter. Jag frågar mig (och andra) hur det kommer sig att den klassiska bildningen är mycket mer levande i länder som Frankrike, Ryssland och Tyskland än i ett visst annat land. Märk väl: hos den politiska vänstern i Frankrike och Tyskland också.
SvaraRaderahttp://fr.wikipedia.org/wiki/%C3%89ducation_classique
www.dradio.de/dkultur/sendungen/kritik/647398/
Anonym, bildning är suspekt i Sverige. Naturvetenskap i exportindustrins tjänst, det kan vi till nöds acceptera.
SvaraRadera